Ofta känner jag att jag hatar dig Mikael. Du har sårat mig så otroligt hårt och du har gett mig så mycket lidande som jag egentligen inte förtjänar. Ditt barn är ännu ofött men du har redan kallat det för skräp. Inget barn förtjänar att bli behandlad så utav sin far, det borde du ha förståelse för och du borde vara vuxen nog att se vilket misstag du begått. Du borde vara mogen nog att tänka efter och inse att du gjort fel och det finns ett skäl till varför du inte får ha vårdnaden för ditt eget barn. Det är inte jag som har bestämt det men jag har däremot samtyckt till det.
Jag var bara sjutton år när jag blev gravid och jag var så osäker på om jag verkligen skulle klara det. Det är något jag vill berätta för folk, att jag inte bara blev gravid och behöll det utan gick runt och tänkte i flera veckor och pratade med min mamma och med andra människor om det innan jag bestämde mig. Jag bestämde för att behålla barnet då du sa att du så gärna ville ha det, du ville inget hellre än att vi skulle ha ett barn tillsammans och vi skulle klara det du och jag. Jag trodde blint på dina ord och jag ångrar det idag. Jag tror knappast jag är redo för ett barn egentligen, jag betvivlar mina kunskaper och mina känslor. Folk säger till mig att jag kommer bli en jättebra mamma men jag tror inte det själv. Jag är fortfarande väldigt ung och det finns så många saker jag skulle vilja göra med mitt liv som jag inte får chansen till. Kommer det få mig att må dåligt eller kommer jag kunna avstå från allt jag skulle vilja göra?  Jag har  haft så många drömmar och tankar om hur livet ska vara och se ut, du har krossat alla mina drömmar och jag kommer inte kunna förlåta dig för det. Det finns mycket jag vill säga till dig men samtidigt vill jag inte säga ett ord till dig. Jag anser inte att varken jag, eller kotten, har med dig att göra. Varför ska vi söka upp dig och ta kontakt med dig när vi redan vet att du kan lämna oss när du vill? Att du sviker oss utan att känna någon skuld för det alls? Jag tänker inte återuppleva det och när den smärtan du åsamkat mig vill jag inte ens önska min värsta fiende, än mindre mitt barn! Denna ständigt pågående smärta, jag önskar att du fick se hur ont jag har både fysiskt och psykiskt tack vare dig, din idiot, och att du inser vad det är du gjort och hur dåligt du har behandlat oss. Men som jag sa, samtidigt vill jag inte träffa dig och jag vill inte att du tittar på mig.